Dessa underbara små liv.
Tänk att jag & david har tillsammans skapat ida , ATT lite av mej och lite av honom har skapat lilla Ida
... Det är helt konstigt men sååååå underbart !!!
Vi gick Nio långa månader och väntade på att hon skulle komma , Vi visste ju att hon var en hon eftersom vi tog reda på det på andra ultraljudet :D Men redan innan dess hade vi det redan på känn att det skulle bli en liten Ida.
Dom månaderna innan ultraljudet var omtumlande , vi hade ju redan haft 2missfall innnan så det var inget kul att vänta på ultraljudet denna gången .. Jag brast i gråt flera gr på vägen in till hbg av rädsla ., david var lika rädd men var stark för min skull ! , Men sen när doktorn tittade på det lilla livet där inne i min mage då i vecka 16 så sa han , detta kommer att gå vägen h*n ser helt normal och frisk ut ;) Jag och david blev nog dom lyckligaste männsikorna på hela jorden den dagen.. Jag kommer ihåg att jag sprang ut och ringde till mamma & pappa som då blev lika glada som hade varit lika nervösa. Men äntligen skulle vi få en bebis , som vi så länge hade väntat på.
Den sista månaden var så himla oroväckande ? ! Om hur allt skulle gå ? , hur hon skulle komma ..
osv. men allt gick som det skulle .. Jag gick över 7dagar och sedan efter 25timmar 7dagar efter BF kom Lilla ida upp på sin mammas mage och bara låg där och blickade på sin pappa , som brast i storgråt över stolt helt och kärlek ! <3
Den dagen kommer vi aldrig glömma . den dagen kan vi berätta och prata om , om och om igen :)
Vi älskar dig !
SNART är du 5månader den 25februari , Tiden går fort men ändå är du bara 5månader! Och vi kommer få ha dig för alltid vår egna lilla dotter som vi två själva ha skapat <3 Ska inte missa en sekund av dig ida inte en enda !
Du är vår dag , vårt liv vårt everithing <3
den 24e kl halv elva på kvällen åkte vi in till hbgs lassarett , då hade jag legat hemma med värkar sen halvfyra på dagen .. :/ då klaarade jag inte mer då ville jag bara dö det kändes som om jag skulle skita på mej varenda gång jag fick en värk! jag tryckte mej upp mot taket på bilen varje gång , och david körde så snabbt han kunde men han trodde ju inte ens att det var något , han sa - vi kommer få åka hem igen !
MEN när vi kom in och fick jag lägga mig på en säng där dom kollade mej , då var jag öppen 2cm och hade värkar var 6min , så fick vi stanna.
strax efter det somnade david en stund , jag la där och kämpade med lustgasen och fick också bedövande.
Men efter några timmar hjälpte inte det heller , då fick jag EDA dom hittade först ingen väg in genom rygggen och stack mej 7gr i ryggen innan dom hittade en väg , men det var det värt för det hjälpte mej mkt genom värkarna man slappnade av !
jag öppnades ungerfär 1cm varje timme , DRYGT ! jag fick ligga , stå med hjälp av en ståstol sitta på stol allt för att Ida skulle sjunka ner.
När jag var öppen 7cm stannade allt upp , värkarna avtog så dom fick sätta in dropp. då startade allt igen och klockan halv fyra den 25e sept. var jag fullt öppen och kunde snart få börja krysta , dom började lägga upp benen som dom skulle och så .. kl 15.55 började jag krysta aktivt och klockan 16.29 var hon ute.
det var en lång och tröttsam förlossningn men helt klart värd varenda sekund jag skulle lätt göra om det igen!
Fast att jag fick ligga där inne så länge och allt tog så lång tid 25TIMMAR med värkar är inget att leka med :D haha!
När förlossningen var över , sydde dom ihop mej igen endast 3stygn ! och sen gick jag gå och ducha medans david bekantade sig med sin dotter , han klädde på henne den första bodyn storlek 50 .
sen vägdes hon och mättes och dom tog kortet på henne. Hon vägde 4820gr 53cm lång och 39cm i huvudomfång
en stor flicka ! , inte konstigt att jag var så stor på slutet !
Efter duchen fick vi champange och mackor , och Ida la sig för att bli ammad det gick jättebra.
Man la bara där och beundrade henne i flera timmar. David kunde knappt titta på henne , han började gråta hela tiden. det gjorde jag med fast inte då , jag hade nog inte hinnit fatta vad som hänt ?
men senare gjorde jag när jag fått vila då kom glädje tårarna.
Efter många timmar blev vi förflyttade till BB , jag fick ligga kvar där för jag hade blött väldigt mkt + att ida var så stor!
vi stannade där i 3dagar , bara tog det lungt och lärde känna vår dotter <3<3
Hon sov på sin pappas mage första natten , och jag kommer ihåg att david var så stolt över det och det är han fortfarande ...
jag hade aldrig klarat detta utan david , han gjorde allt för mej han fanns där <3
Inne på BB var det david som bytade på ida hela tiden och klädde på och klädde av , haha !
varje gång jag skulle göra det tog han henne , haha - jag kan göra det älskling vila du ..
så underbar.
Sen första dagen vi kom hem med henne , kändes allt så underbart vi skulle nu leva ett liv som familj med vår egna lilla dotter som kommit ur mej som legat i min mage i 9månader.
Mamma och pappa och tobbe kom redan på kvällen . Pappa började gråta när han såg henne :)
dom var så glada över att vara mormor och morfar och morbror.
Det tog ett tag innan tobbe vågade hålla henne. men sen efter första gången ville han hålla hela tiden :)
Och bella skyddar henne till max. hon får fram till henne varje morgon och slickar henne rakt över huvudet och ida bara skrattar :)
är vi ute och går med vagenen och det kommer någon som vill titta på ida morrrar bella , tills jag sägert att det är okej ! <3 Kärlek.
Sen första veckan med ida hemma , var fullspeckad med gäster :)
Nu är hon 4månader snart 5 , och full med skratt och bus !
hon älskar sin gåstol och sin babygym.
Jag blir gråtfärdig varje gång hon skrattar så hon kicknar :) <3<3
Kommentarer
Trackback
